jobbahårtochmåbra

Äventyr på Samos. Bestiga Mount Kerkis

Kategori:


(null)


(null)

Att bestiga Mount Kerkis är som en essens av  livet. Allt är med. Kroppen tar en framåt och  ens inre fylls och lakas ur om vartannat liksom både Intryck och avtryck. En bara är och på väg upp. Svetten rinner och lite vatten är en gudagåva. Ja, Mount Kerkis utmananar. Det står bara där och talar till ens inre:
- Kom igen då, vad väntar du på, jag finns. 
De flesta möter utmaningen med att vända upp huvudet, titta och låta blicken söka bergets imponerande gestalt och sen nöja sig med det, ett möte i Kerkis skugga, vilket inte är så bara. Men en och annan antar utmaningen :  -Att ta sig upp. 

Verkligen inte nått en bara gör sådär, det fick vi erfara första vid försöket, vi gav upp och insåg att Kerkis är inget en skojar med. Ändå gav det blodad tand. Ett nytt försök nästa år bar hela vägen upp. Året därpå upprepade vi strapatsen. Allt sedan dess är vi  uppfyllda av erfarenheterna. Att ta sig upp till toppen av Mount Kerkis ger en superkrafter i vanliga livet (dock inte dagen efter).
Som alla andra tittade vi på berget. Så stort, så högt och alldeles bredvid oss. Jag frågade om berget och bestigning. Går det? Fick svar att ja det går men…. det är inget en gör och om det ska göras så helst tidigt och på en inte så varm dag. I en Samosbok fanns beskrivning av Kerkis och om att det skulle gå att ta dig till toppen. 

Försök 1
Vi startade sent. Varmt som tusan. Jaja hur svårt kan det vara. På väg upp i början på leden mötte vi ett tyskt par. Ojdå vandringsproffs? Båda perfekt klädda och utrustade och på väg ned, de hade visst startat i gryningen. Vi kom ju tidigt iväg (10.00) och här kommer de tillbaka. Inte bättre blev funderingarna om vad vi gett oss inpå då ett ungt norskt atletiskt par tillhördande norsk orienteringselit sprang ned över oss. Vi var Hmm…tusan vi började förstå vad det handla om. Ylva hade iofs rätt sportigt linne.

Försök 1 Vi kom en bra bit upp
Efter en lodrätt serpentinvandring kommer en fram till Nunneklostret Evangeilstria 
Mödosamt vidare, gick och gick, sen bröt vi halvvägs upp till toppen. 
Lärdom: Starta tidigt, mycket vatten, det är vackert, nunnor har levt här i sekler och gått upp och ned, odlat och levt ENKELT 
Utsikt från klostret Evanglistris
Andra försöket JA och tredje JAja
Andra försöket tog vi oss upp och ned. Dumma nog gjorde vi det ytterligare en gång. Men sammantaget tillfogade strapatserna delar till en själv och vardagens liv hamnade i en slags terapeutisk situation där Kerkis delade med sig av sitt mångtusenåriga varande. Vi kom hela ut och helt slut.
Jag på toppen


Hvor när smakar em Mythos bäst? SVAR: -På toppen av Mount Kerkis
Polacken som "cyklade" upp och ned för Mount Kerkis

Det är vackert, storslaget


Överallt också här nära toppen helt random kyrkor för profeten Elias. Andra toppbestigningen var det firande och många samosbor unga gamla alla var där , hur de kommit dit upp är ett mysterium